Clinical Aspects of Hidradenitis Suppurativa

• Main Author: Killasli, Hassan
• Format: Dissertation
• Language: English
• Published: ProQuest Dissertations & Theses 01.01.2022
• Subjects: Bacterial infections; Chronic illnesses; Economics; Medicine; Public health; Socioeconomic factors; Sociology; Womens health
• ISBN: 9798352969489

Hidradenitis suppurativa (HS) är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som kännetecknas av återkommande bölder ofta lokaliserade till armhålor och ljumskar. Sjukdomen bildar inflammerade bölder, ärr och fistlar under huden och från dessa områden rinner var. Sjukdomen är mycket smärtsam och i och med att den drabbar känsliga områden som kring ljumskar och genitalia blir sjukdomen än mer plågsam. Ofta ger varbildningen upphov till dålig lukt vilket ytterligare stigmatiserar sjukdomen och påverkar patienterna negativt ur social synvinkel.Sjukdomen debuterar vanligtvis i vuxen ålder men den förekommer även hos barn. Ärftlighet har betydelse för risken att utveckla sjukdomen och man uppskattar att upp till 30% av patienterna med HS har en första- eller andragradssläkting med samma sjukdom. Andra faktorer som har negativ påverkan på sjukdomen är bland annat rökning, övervikt och friktion.I delarbete I har vi studerat och validerat ett utvärderingssystem för att kunna bedöma svårighetsgraden av HS, Hidradenitis Suppurativa Score, HSS. En viktig faktor i det kliniska arbetet med HS är att man objektivt kan bedöma svårighetsgraden och därav bestämma vilken behandling som passar bäst, samt följa och utvärdera insatt behandling. Vidare har vi studerat och bekräftat att vissa miljöfaktorer såsom rökning, övervikt försämrar sjukdomen.I delarbete II har vi studerat vilka typer av bakterier som växer i den akuta fasen av bölderna. Proverna togs medan vi opererade patienterna med koldioxidlaser för att minska risken för kontaminering. Våra fynd var något överraskande då resultaten inte kunde bekräfta att viss typ av bakterie (S. aureus) växte trots att den vid den här tidpunkten bedömdes som en av de mest sannolikt sjukdomsframkallande. Precis som de flesta studier där man undersöker bakteriefloran vid HS ger olika studier olika resultat, dels beroende på hur man tar proven och dels beroende på vilka analysmetoderna man använder, men också beroende på i vilken fas sjukdomen befinner sig i när provet tas (om det är tidigt eller sent i förloppet). Det är fortfarande oklart hur bakteriefloran påverkar sjukdomsutvecklingen. Vi vet att en infektion som uppstår akut och ger försämring ska behandlas kortvarigt med antibiotika men samtidigt vet vi också att vi inte kan bota HS med antibiotikabehandling.I delarbetena III-IV undersökte vi, genom Socialstyrelsens databas om olika diagnoser för hela Sveriges befolkning, viktiga aspekter rörande HS. Bland annat kunde vi göra en uppskattning om hur vanlig sjukdomen är i Sverige idag. Detta är en fråga som vi fortfarande får olika svar på baserat på vilken grupp man undersöker och vilken metod man använder för att studera det. Olika studier ger en uppfattning om att det rör sig om ca 0,1- 4%. I vår studie undersökte vi också samsjuklighet. Vi kom fram till att samsjuklighet är vanligt och det rör sig då främst om andra inflammatoriska sjukdomar som bland annat tarmsjukdomen Morbus Crohn, och psoriasis. Även psykiatrisk samsjuklighet var överrepresenterat i denna grupp. Vidare analys av vårt material visade att patienter med HS också är en socioekonomiskt drabbad grupp (lägre utbildning, lägre inkomst, vanligare att leva som singlar, jämfört med resten av befolkningen).Vi utförde även en analys avseende gravida med HS. Där kunde vi se att kvinnor med HS oftare hade övervikt, fetma och var rökare.Sammantaget kan man dra slutsatsen att patienter med HS är en drabbad patientgrupp, med ökad risk för bland annat psykiatrisk samsjuklighet och sämre socioekonomisk status. De kan behöva extra stöd och resurser och vi borde vara mer uppmärksamma på psykisk ohälsa. Det kan finnas fördelar med att tillämpa ett multidisciplinärt omhändertagande där man också ser till patienten i sin helhet i det kliniska arbetet.